Hämmar bokmomsen innovation inom skapande och distribution?
Att bläddra i bokaffärer på nätet nuförtiden är intressant. ofta finns samma verk i flera olika varianter; inbunden bok, pocket, ljudbok (levererad på CD), ljudbok (levererad som nedladdningsbar mp3). Ur ett konsumentperspektiv finns det ofta flera alternativa sätt att ta del av ett verk vilket är bra. Många kanske har lässvårigheter varvid ljudböcker är ett bra alternativ (samtidigt som de möjliggör att ta del av ett verk i situationer då man inte kan hålla i en bok).
Vad som är mindre bra är hur priserna skiljer sig mellan de olika distributionssätten. När jag tittade på boken “Kokain: drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman” ser prisbilden ut så här för några av de olika alternativen:
Kostnaden för verket som nedladdningsbar mp3 är alltså dyrare än mp3 på CD. En stor del av skillnaden ligger i de olika momssatserna, 25% på den nedladdningsbara mp3-versionen och 6% (bokmoms) på den mp3-version som distribueras på CD. Många reagerar nog på det ologiska i den prissättningen och det bidrar kanske inte till att stimulera innovation i nya distributionskanaler.
Differentierad moms och innovation
Man kan vara för eller emot differentierade momssatser på olika typer av produkter och tjänster. Ramarna för en differentierad moms måste ju ändå sättas och i gränslandet för produktdefinitionen kommer det säkerligen att alltid finnas gråzoner som skapar situationer som denna. Framgent kommer det säkerligen att dyka upp ytterligare problem med verk som inte organiseras i en tydlig monosekventiell struktur (hej iPad). Det finns en uppsjö andra gråzoner som Rasmus Fleischer redogjort för.
Samtidigt har andra (se t.ex. The Ark som provar distribution av CD med tidning) upptäckt fördelen av att samdistribuera produkter med saker som ger lägre moms.
Gav momssänkningen någon effekt i konsumentpriserna på böcker? Enligt SCB:s slutrapport till Bokpriskommissionen finns en effekt som dock är lägre än den förväntade:
Momssänkningen motsvarar i sig en prissänkning på 15,2 procent, vilket med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen därefter (enligt konsumentprisindex, KPI) ger en förväntad prissänkning på netto 11,4 procent mellan 2001 och 2004. Denna förväntade prissänkning anges i diagrammet med linjen IJM (inflationsjusterad momssänkning) och beräknas till 11,4 procent.
Konsumerade vi mer kultur på grund av detta? Det verkar finnas mycket lite information om det blev någon effekt av bokmomsen (annat än att de etablerade förlagen verkar ha ökat vinstmarginalen något). Om syftet var att få en större spridning är det märkligt att momsen på “e-böcker, nättidningar och annan information som man läser elektroniskt, t.ex. via Internet” är 25%. Det bidrar ju inte direkt till att stimulera innovation i hur vi skapar och distribuerar innehåll.
Jag lutar åt att en enhetlig moms bättre bidrar till att nya distributionsformer och nya typer av verk utvecklas i snabbare takt.