Konsekvenser av regeringens nedläggning av sverige.se
För den som är intresserad av eFörvaltning kunde man knappast missa att regeringen lagt ner sverige.se – vårt lands centrala ingång till offentlig sektor. Utöver att det negativt kommer att påverka vår rankning i internationella jämförelser inom eGovernment så undrar man lite vad det var de vill uppnå. Trenden är tydlig om man tittar på andra länder. Istället för att varje myndighet utformar sin egen portal och marknadsför den mot medborgare och företag samlar man offentliga tjänster under ett tak. Senast häromdagen lanserade Botswana en nationell topportal.
Gjorde man verkligen en konsekvensanalys inför nedläggningen? Här är i varjefall några konsekvenser att fudnera på:
1. Lägre betyg i internationella jämförelser
I FNs Global E-Government Survey 2008 hamnade Sverige först med ett betyg i ungefär samma härad som USA, Danmark, Norge och Nederländerna. Att Sverige hoppat upp två platser i årets rapport beror delvis på följande (se sid 37 i rapporten):
Interestingly, the Scandinavian countries surveyed all employ a similar web strategy. They each have a primary site that is informational and a tightly integrated, gateway site for e-services. Using this approach, each of the Scandinavian countries scored very high on the availability of services and transactions, the clear area where they excelled compared to most other countries.
Jag skulle kunna visa fler citat ur rapporten som belyser hur stor vikt de lägger vid att ha en nationell webbplats som vägleder medborgare till den flora av tjänster och information som finns i offentlig sektor, men detta kanske tydligast visar att Sverige i kommande mätningar kommer att få lägre betyg. Om vi tittar på topplistan och förekomst av nationell webbplats ser det ut så här efter nedläggningen av sverige.se:
| Plats | Land | Nationell webbplats |
|---|---|---|
| 1 | Sverige | Nej |
| 2 | Danmark | Ja (borger.dk) |
| 3 | Norge | Ja (norge.no) |
| 4 | USA | Ja (usa.gov) |
| 5 | Nederländerna | Ja (overheid.nl) |
| 6 | Sydkorea | Ja (egov.go.kr) |
| 7 | Kanada | Ja (canada.gc.ca) |
| 8 | Australien | Ja (gov.au) |
| … osv | ||
| 118 | Botswana | Ja (gov.bw) |
Men, internationella mätningar kanske inte är så viktiga egentligen. Det borde vara viktigare med de ekonomiska fördelarna av nedläggningen…
2. Högre kostnad för förvaltningen
I samband med nedläggningen skrevs det en hel del om kostnaderna för att driva sverige.se. Var det verkligen försvarbart att ha flera personer anställda som uppdaterar information på en webbplats?
Många kommuner har ett medborgarkontor som hjälper invånarna att hitta rätt bland myndigheter och information. Personalen på ett medborgarkontor har använt sig av informationen på sverige.se i sitt arbete och därmed sluppit att själva underhålla information om vart man vänder sig vid olika situationer i livet.
När sverige.se nu försvunnit behöver över 200 kommuner upprätta egen information om kontaktuppgifter, e-tjänster med mera. Det är rimligt att anta att denna kostnad vida överstiger kostnaden för att göra det centralt.
Utöver kommunerna var det flera organisationer som använde adressregistret för att kvalitetssäkra sin egen information om offentlig verksamhet. Eftersom informationen tillhandahölls på ett maskinläsbart sätt bidrog sverige.se till att förverkliga tankarna i EU:s PSI-direktiv.
3. Längre startsträcka för utvecklingen av integrerade offentliga tjänster
Utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster går framåt. Merparten av myndigheter vars ansvarsområde berör medborgare och företag har redan någon form av elektronisk tjänst via webben. Detta medför dock ett kommunikationsproblem. Skall alla myndigheter marknadsföra sina tjänster var för sig till medborgarna? Då hade vi drunknat av myndighetsreklam i tidningar, TV och andra kanaler.
Vill man göra kontakten med offentlig sektor så enkel som möjligt för så många som möjligt behöver man utgå från medborgarnas behov snarare än hur förvaltningen är uppbyggd. Gör man det inser man att det är omöjligt att genomföra utan att dölja förvaltningens uppbyggnad bakom en fasad. En sådan fasad på webben kräver i huvudsak två saker: en tydlig adress och ett tjänsteorienterat synsätt när offentliga organisationer utvecklar elektroniska tjänster.
Jag som medborgare är inte intresserad av att veta vilken myndighet som utför de olika delarna av mitt ärende. Idag måste jag veta att det är Försäkringskassan som hanterar föräldrapenning och att jag skall vända mig till kommunen för att ansöka om dagisplats. Varje organisation har dessutom olika gränssnitt och jag måste logga in i flera olika applikationer för att kolla status på mina ärenden. Som vanligt drabbar det hårdast dem som har flest myndighetskontakter.
Det hade varit en naturlig vidareutveckling att tillhandahålla dessa tjänster via ett enhetligt gränssnitt på sverige.se. När Verva räknade på ett sådant scenario uppskattade man att besparingarna låg runt 2,6 miljarder kronor per år. Som medborgare borde man kräva att sådana insatser skedde nu. Nedläggningen av sverige.se bidrar till att utvecklingen av e-förvaltning går trögare.
Slutsats
Med en regering som tydligt visat att man vill öka takten inom eFörvaltning kan man börja fundera på hur väl förankrat detta beslut var? Någon riksdagsledamot som är intresserad av ämnet borde ställa frågan till regeringen…
Andra uppmärksammar också nedläggningen.
Tack för en intressant sammanställning. Detta tål att funderas vidare på.
Snyggt. Och CS som var så snabba på att fördöma sajten. de borde kanske fila på en uppföljare med rubriken “Sverige enda land utan nationell webbplats” …